Beslutet om försvarets framtida inriktning innebär flera stora förändringar. Rekryteringen till försvaret ska ske frivilligt och värnplikten avskaffas i fredstid. Insatsförvaret ska bestå av stående förband med heltidsanställda och förband med kontraktsanställda soldater. Totalt handlar det om 28 000 personer varav cirka en fjärdedel är yrkessoldater, till detta läggs 22 ,000 personen ur ett förstärkt hemvärn, enligt regeringens förslag.

En grundläggande tanke är att försvaret ska sättas in betydligt snabbare än i dag – både för att försvara Sverige och för att delta i internationella insatser. I dag kan runt 11 000 soldater vara redo inom ett år. I framtiden ska 50 ,000 personer kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. Det är inte ,helt klart när försvaret ska kunna sätta in 50 000 man vid höjd beredskap. Tidpunkten avgörs av hur snabbt det nya systemet med anställda soldater kan genomföras.

Enligt regeringens planer ska den nya organisationen vara på plats 2014. Men alla förband kommer inte att vara operativa då.

– ÖB har klargjort att 45 000 av de 50 000 i framtidens insatsorganisation är på plats 2014, sade försvarsminister Sten Tolgfors i riksdagsdebatten

Exakt hur rekryteringen till det nya försvaret ska gå till är ännu inte klart. Regeringen ska utreda frågan vidare och återkommer med ett förslag. När det gäller detaljerna kring grundutbildning i försvaret ska pliktutredningen lämna sina slutsatser i nästa vecka.

Den rödgröna oppositionen är kritisk och anser att regeringens politik bygger på lösa antaganden. Systemet med anställda soldater med hög beredskap är dyrt och kan leda till ökade kostnader och att försvaret får svårt att rekrytera personal i framtiden, anser de.

De rödgröna ser också en fara i att Sverige nu får ett renodlat yrkesförsvar. Men samtidigt är de tre oeniga om värnplikten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill behålla den, medan Miljöpartiet vill slopa värnplikten.

Oppositionen är dock enig om att det går att spara ytterligare 2 miljarder kronor på försvaret

När det gäller den övergripande säkerhetspolitiken finns ett blocköverskridande stöd för att Sverige ska samarbeta med Nato. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock kritiska och anser att detta urholkar alliansfriheten.

Men de andra partierna ser inget sådant hot.

Alliansfriheten består och det är Sverige själv som definierar den närmare innebörden av alliansfriheten, enligt riksdagen. Något medlemskap i Nato, med ömsesidiga försvarsgarantier, är inte aktuellt. Det är enbart Folkpartiet som vill att Sverige nu ska ta steget och blir Nato-medlem.

Samtidigt finns en solidaritetsförklaring som innebär att Sverige inte ska vara passivt om en annan EU-stat eller ett nordiskt land angrips, och att vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Detta inkluderar också de nordiska Nato-länderna Norge och Island.