EU-parlamentet har session...
Förorenaren betalar inte
Energi & Miljö
13:53 14 feb. 2012
Klimatskatterna gör att privatpersoner betalar mycket mer för sina utsläpp än företagen. Det visar en rapport från Riksrevisionen.
Skatterna på energi och koldioxid ska styra hushållens och företagens beteende så att klimatpolitiken kan nå sitt mål att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara 40 procent lägre än år 1990, en minskning med 20 ton, och att hälften av energiförbrukningen då ska komma från förnybara källor.
Att det är förorenaren som ska betala är också en bärande princip i klimatpolitiken.
Men Riksrevisionen konstaterar i en rapport att den principen inte håller.
Hushållen står för en femtedel av koldioxidutsläppen och näringslivet för fyra femtedelar. Men hushållen betalar hälften av klimatskatterna.
En orsak till att näringslivet kommer lindrigt undan är att de företag som ingår i handeln med utsläppsrätter har fått sina rätter gratis, samtidigt som de har nedsättningar och undantag från klimatskatterna. Dessutom är utsläppsrätterna generöst tilltagna, så att företagen har kunnat sälja utsläppsrätter till företag i andra länder.
I praktiken betalar företagen som ingår i handeln med utsläppsrätter pyttelite för sina utsläpp, konstaterar Riksrevisionen.
Nu pågår en omläggning av klimatskatterna som bland annat innebär höjda koldioxidskatter på flera energislag. Enligt Riksrevisionen gör skatteomläggningen att hushållens kostnader för klimatskatter ökar med 1,8 miljarder kronor per år under åren 2010–2015. För näringslivet ökar kostnaderna med 0,3 miljarder per år.
Än en gång kommer de företag som ingår i handeln med utsläppsrätter lindrigt undan. Deras kostnader minskar, det är de företag som står utanför handeln som får ökade kostnader.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen rapporterar hur stora förorenarnas kostnader för klimatrelaterade skatter och utsläppsrätter är i förhållande till utsläppens storlek. ”En sådan rapportering är viktig för att kunna bestämma ändamålsenlig sammansättning och omfattning av olika svenska styrmedel så att klimatmålet kan nås till rimliga kostnader”, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Kristina Gauthier Reberg
Utskriftsversion
Relaterat till ämnet:
Koldioxidskatter
Skriven av Rafael Ospino | 15 feb 2012. 11:06
VÄLKOMMET KLARLÄGGANDE FRÅN RIKSREVISIONEN!
Att politiker inte alltid är insatta i verkliga förhållanden är inget nytt, men var finns de kritiskt granskande media vars uppgift det borde vara att presentera sanningen?
Media brukar mestadels bidra till den desinformation som gör att folk tror att det är privatbilismen som står för de stora utsläppen av klimatgaser. Sanningen är att det är industrin och, i storstadsområdena framförallt, fastighetssektorn!
Jag arbetar på ett litet miljöteknikföretag, Chemiclean, som bevisligen kan sänka energianvändningen i befintliga fastigheter med upp till 30 % med mycket kort återbetalningstid, normalt mellan 4 och 10 månader. Ledande energispecialister hävdar att det går att billigt halvera energianvändningen i befintliga hus!
Om våra politiker menade allvar med sina yviga miljöuttalanden skulle de enkelt på egen hand kunna uppnå de nationella miljömålen i förtid och dessutom spara in skattepengar genom att energieffektivisera de kommunala fastighetsbestånden, där de värsta miljöbovarna alltmer kommit att finnas.
Av Europas totala antal Green Buildings finns två tredjedelar i Sverige, så det finns ett enormt kunnande inom landet.
Då skall man även ta med i ekvationen att svenska, privatägda, fastigheter redan innan dessa åtgärder är dubbelt så bra som de genomsnittliga i EU.
Dock finns det, mig veterligt, bara tre stycken i de kommunala bestånden. Samtliga dessa återfinns i en och samma kommun, Södertälje. De kommuner som seriöst arbetar på att sänka sina fastigheters energianvändning kan räknas på ena handens fingrar.
De flesta andra har Energirådgivare som i många fall fokuserar på att rekommendera nonsensåtgärder såsom att köpa ny energisnål kyl och frys till villor värmda med direkt verkande el...
Och ändå är det i de kommunala fastighetsbestånden den stora och lönsamma besparingspotentialen finns!
Varje lägenhet i allmännyttan producerar lika mycket koldioxid som två små stadsjeepar...
Men att åtgärda detta skulle kräva ett äkta engagemang från våra kommunalpolitiker.
Det är betydligt enklare att ge allmänheten dåligt samvete för att de är tvungna att ta bilen till dagis!
Skriv ny kommentar
Användarvillkor
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget.
» Fullständiga villkorNyheter på Rod.se
21 maj. 11:17 2012
Skolorna är dåliga på att ta hand om nyinvandrade barn och placera dem i rätt årskurs. Skolverket har nu fått regeringens uppdrag att hjälpa dem.
21 maj. 9:00 2012
All litteratur som lånas ut på biblioteket ska vara avgiftsfri, även utlåning av e-böcker. Det föreslår kulturdepartementet.
18 maj. 15:48 2012
Regeringen vill göra det lättare för den som ansöker om resning i ett brottmål. Men Lagrådet anser att förslaget är svårtolkat och säreget.
18 maj. 14:46 2012
Regeringen ska ta fram förslag till regeländringar som gör det lättare att byta abonnemang för mobiltelefoni, bredband och tv.
18 maj. 14:42 2012
Före detta socialförsäkringsministern Anna Hedborg ska leda den tidigare aviserade utredningen om överskuldsättning.
16 maj. 11:34 2012
EU förbjöd bisfenol A i nappflaskor, regeringen följde nyligen upp med att förbjuda ämnet i barnmatsförpackningar. Nu vill Miljömålsberedningen sanera alla skolor och dagis från farliga kemikalier senast år 2018.
16 maj. 11:33 2012
Svenska fartyg ska få ha beväpnade vakter ombord som skydd mot piratattacker, enligt en ny lag som regeringen förbereder.
16 maj. 11:22 2012
Karlstad var ingen bra placering av myndigheten Sadev, som utvärderar svenskt bistånd. Det konstaterar Statskontoret och föreslår att regeringen ska överväga en flytt.
16 maj. 10:07 2012
Sedan mitten av 2000-talet har antalet interpellationer och skriftliga frågor i riksdagen minskat med nära två tredjedelar. Mer blockpolitik och ett ökat användande av sociala medier kan ligga bakom.
