Efter nio timmars debatt gav riksdagen klartecken till fördraget med siffrorna ,243 - 39. 13 ledamöter avstod från att rösta. ,Bakom beslutet står en bred och blocköverskridande majoritet av de borgerliga partierna och socialdemokraterna.

Motståndarna i vänsterpartiet och miljöpartiet ,anser att fördraget bygger upp en superstat, urholkar den svenska alliansfriheten, grundlagen och folkstyret. Mer makt flyttas nu från riksdagen till EU:s institutioner .

– Det är den största maktöverföringen sedan Sverige blev EU-medlem. Värdet på den svenska valsedeln devalveras, sade Hans Linde (v).

Men ja-sidan anser att Lissabonfördraget stärker EU-samarbetet jämfört med dagens regler i Nicefördraget. Det ökar demokratin och gör det lättare att fatta beslut, underlättar en utvidgning och ger en effektivare och öppnare union. Det folkvalda EU-parlamentet får mer makt samtidigt som de nationella parlamenten kan bromsa långtgående EU-förslag.

– Lissabonfördraget ger Sverige mer makt i EU, sammanfattade Birgitta Ohlsson (fp).

Det behövs inte heller någon grundlagsändring för att Sverige ska ställa sig bakom det nya fördraget, vilket flera kritiker i riksdagen krävt.

– Grunderna för det svenska statsskicket ändras inte, sade Annie Johansson (c).

V och mp krävde en omförhandling av fördraget för att få bindande juridiska undantag som garanterar de svenska kollektivavtalen. Bakgrunden är EG-domstolens utslag i det så kallade Vaxholmsmålet. Domstolen ansåg att fackföreningen Byggnads blockad mot det lettiska företaget Laval gick för långt.

EU-minister Cecilia Malmström hänvisade till den stadga om grundläggande rättigheter som nu blir juridiskt bindande och stärker de fackliga rättigheterna.

Ulf Holm (mp) menade dock att stadgan inte ändrar något i praktiken.

– Det blir allt svårare att hävda den svenska modellen mot EU:s övergripande mål om fri rörlighet för tjänster.

Även socialdemokraterna tog upp arbetsrätten och krävde att regeringen tydligare driver frågor som stärker kollektivavtalen för att undvika lönedumpning.

– Regeringen tiger still och lyfter inte löntagarnas rättigheter, sade Sven-Erik Österberg.

Men trots den kritiken delar socialdemokraterna regeringens syn på EU-samarbetet och sade ja till Lissabonfördraget.

Vänsterpartiet och miljöpartiet ville att riksdagens beslut om Lissabonfördraget skulle skjutas upp i ett år. På så sätt skulle effekterna på grundlagen liksom fördragets inverkan på arbetsrätten kunna utredas ordentligt. Men det förslaget röstades ner.

Hittills har 25 av 27 EU-länder godkänt fördraget. Ett land, Irland, har sagt nej i en folkomröstning tidigare i år. I Tjeckien ska författningsdomstolen pröva frågan innan parlamentet fäller sitt avgörande. På EU-toppmötet i december väntas ett besked om hur Irland ska hantera Lissabonfördraget och om det ska hållas en ny folkomröstning. Det betyder att Lissabonfördraget inte kan träda i kraft vid årsskiftet så som tanken har varit, eftersom samtliga 27 länder måste godkänna det. I avvaktan på det gäller reglerna i det nuvarande Nicefördraget.