– Vi vill att samhällets signaler ska bli tydligare. Vi vill att fler av de människor som kommer hit ska stanna, lära sig svenska, komma in i samhället och bli svenska medborgare, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Ceremonier som markerar invandrares svenska medborgarskap finns redan i många kommuner, ofta i samband med firandet av nationaldagen. Regeringen vill ändå ha en utredning som ska föreslå innehållet i och organisationen av medborgarskapsceremonier, som ska erbjudas alla nya svenska medborgare.

– Många av dem som finns är ju bra, men de ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Och de erbjuds inte i alla kommuner. Ett syfte med utredningen är att ta fram ceremonier som kan användas i hela landet. Ett annat syfte är att de ska var enhetliga i vad vi säger om medborgarskapet, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Tanken är att öka medborgarskapet betydelse för en bättre fungerande integration av invandrare, menar regeringen och sneglar på Kanada, USA och Australien där man, enligt regeringen, mer uttalat ser medborgarskapet som en del av integrationsprocessen.

Medborgarskapet ska betyda något mer än att ha rösträtt i riksdagsvalen och ha ett svenskt pass. Utredningen ska ta fram en definition av det svenska medborgarskapets betydelse, och om så krävs, föreslå hur detta kan regleras i lagen om svenskt medborgarskap.

– Det är att se vilka grundläggande värderingar som håller samman och bygger en gemenskap, i ett samhälle av ökad mångfald. Men direktiven till utredningen är breda, och det finns inga speciella krav, säger Ullenhag.

Utredningens kommande förslag kan ändå komma att innebära hårdare krav för vissa grupper för att bli svensk medborgare eftersom tidsgränserna ska bli mer enhetliga. I dag är grundregeln att man ska ha varit fem år i Sverige, för flyktingar och statslösa gäller fyra år. För nordiska medborgare krävs två år. Dessutom finns det ett antal undantagsregler, som att bli medborgare efter tre år om man är gift med en svensk medborgare.

Krav om språktester nämns inte specifikt i direktivet, men utredaren ska titta på hur man i andra länder kopplar medborgarskapet till fler faktorer än vad vi gör i Sverige.

– Frågan om medborgarskap är en aktuell debatt, inte bara i Sverige. Sverige är ett gammalt invandrarland, men det är viktigt att det står i direktivet att vi ska lära av andra invandrarländer, säger utredare Gunnar Strömmer, jurist och grundare och före detta chef för Centrum för rättvisa.

Nuvarande lag är från 2001 och bygger på härstamningsprincipen, att man blir svensk medborgare vid födseln om någon av föräldrarna är svensk medborgare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2013.

I dag är sex av tio invandrare som bor i Sverige svenska medborgare.

– Förra året kom de flesta som beviljades medborgarskap från Irak och Finland, säger Erik Ullenhag.