Riksrevisionen har i en tidigare rapport ifrågasatt regeringens hantering, eller snarare uteblivna hantering, av Sveriges överskott av utsläppsrätter till ett värde av runt sju miljarder kronor.
Återigen efterfrågar nu Riksrevisionen beslut från regeringen i klimatarbetet; den här gången rör det statens köp av utsläppskrediter utomlands.
Riksrevisionen anser att regeringen måste besluta i vilken takt Sverige ska nå 2020 års klimatmål. En tredjedel av utsläppsminskningarna ska ske genom köp av utsläppskrediter, men regeringen har än så länge inte lämnat några övriga besked om hur vägen dit ska se ut.
Vad gäller statens kostnader för utsläppskrediter innebär det att de kan variera mellan 670 miljoner och 10 miljarder kronor till och med 2020, beroende på vilken strategi som regeringen väljer för att nå riksdagens klimatmål, enligt Riksrevisionen.
I rapporten kritiserar Riksrevisionen även regeringen för svag styrning av Energimyndigheten och bristande information till riksdagen. Riksrevisionen konstaterar också att de många informella kontakterna mellan Energimyndigheten och miljödepartementet har skapat dålig insyn.
Energimyndigheten fick redan i rapporten 2009 kritik för dålig insyn i hanteringen av utsläppsrätterna, något som Riksrevisionen upprepar i den nya rapporten om utsläppskrediterna. Dessutom har både myndighetens riskbedömning och uppföljning vid investeringar i klimatprojekt varit obefintlig eller alldeles för dålig, enligt Riksrevisionen.