I våras presenterade utredaren Peter Egardt utredningen ”Utrikesförvaltning i världsklass”. Utredningen pekar på ett antal förbättrings- och utvecklingsmöjligheter inom myndigheterna som verkar i den svenska utrikesförvaltningen.

En av slutsatserna är dagens UD spretar åt många olika håll och att det krävs mer samordning. Egardts utredning föreslog en statsekreterargrupp under kabinettssekreterarens ledning för att stärka den utrikespolitiska policyformuleringen över departementsgränserna

Peter Egardt ville också se en tydligare uppdelning mellan UD som beslutsfattare och Sida som genomförare av biståndsinsatser.

När det gäller den svenska ambassadnärvaron ska den präglas av nytta för att tillvarata svenska intressen och bistå svenskar på plats. UD:s kapacitet på migrationsområdet måste också bli bättre än i dag, fastslår utredningen.

UD skulle kunna vara närvarande på ännu fler ställen än i dag genom att vara mer flexibelt när det gäller bemanningen.

Svensk diplomatisk närvaro i utlandet bör prioriteras på olika typer av stationeringsorter, menar utredningen: I tongivande geopolitiska maktcentra och framväxande geografiska maktcentra, i viktigare EU-länder, på orter med säte för multilaterala organisationers huvudkontor samt i länder eller regioner av särskilt intresse för Sverige.

Ett stort antal remissinstanser har lämnat sina synpunkter på utredningen. Migrationsverket välkomnar de allra flesta förslagen, men tror inte att de föreslagna förbättringarna går att genomföra inom ramen för UD:s budget. Saco är inne på ett liknande spår, och menar att det är viktigt att RK, UD och berörda myndigheter får de resurser som krävs för att genomföra de förslag som redovisas i utredningen.

Också fackförbundet TCO är bekymrat över hur pengarna ska räcka till. TCO betonar också vikten av långsiktighet och långsiktighet i planeringen och styrningen av Sidas verksamhet.

”Den ryckighet och otydlighet som länge präglat verksamheten har inte bara varit ett problem för dem som arbetar på Sida, utan också skapat stora problem för de organisationer som bedriver verksamhet med stöd av Sida-bidrag, skriver organisationen.

En viktig poäng i sammanhanget är att sedan Egardts utredning tillsattes har Regeringskansliet sparat in ytterligare 130 miljoner per år på Utrikesdepartementets budget.

Sacos samhällspolitiska chef Gunnar Wetterberg tycker att de förslag som utredningen lägger är partiella nödlösningar.

Vad som behövs för att införa en bestående och effektiv ordning, skriver han, är ”en omfattande genomgång av hela regeringskansliet och hela utrikesrepresentationen, med målet att genomföra en organisation där dagens interdepartementala revirstrider minimeras, där utrikesrepresentationen har kompetens att företräda Sveriges intressen inom alla områden, och där rekryteringen och rotationen mellan regeringskansliet och UD är anpassad till denna nya samlade organisation”.