Under torsdagens förmiddag presenterade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth direktiven till det kommande årens public service-utredning

Public service, eller Radio och tv i allmänhetens tjänst, som regeringen väljer att kalla det, står inför stora förändringar. Utredningen ska slå fast villkoren och spelreglerna under perioden 2014-2019.

Regeringen tillsätter en kommitté som ska reda ut läget och komma med förslag på förändringar. Kommittén ska ledas av lagmannen Martin Holmgren, som har ett förflutet som bland annat rättschef vid kulturdepartementet. Vid sin sida får han flera sakkunniga från SVT, TV4 och från forskarvärlden.

Någon parlamentarisk utredning, vilket oppositionen krävde, blir det inte fråga om. I stället ska en referensgrupp med företrädare för alla riksdagspartier knytas till kommittén och hållas informerad om dess arbete.

Framtidens finansiering av public service är en sak som utredningen ska se över. Redan nu står det klart att nya plattformar, play-kanaler och tv i mobilen har gjort att dagens tv-licenser, som bygger på innehav av själva tv-apparaten, är på väg att bli överspelade.

Att licenserna ska ersättas med ett nytt system är praktiskt taget redan klart. Utredningen står inför två huvudalternativ till ny finansieringsmodell:

Antingen att finansiera public service via kulturdepartementets budget, något som Moderaterna är för. Eller att införa en helt ny public service-avgift, som betalas via skattsedeln av alla skattebetalare och som ingen kan smita ifrån.

Det senare är ett alternativ som de tre små borgerliga allianspartierna förordar, och som också SVT-chefen Eva Hamilton vill se genomfört. Motivet är att en sådan modell bättre skulle kunna värna om public service oberoende än om pengarna skulle komma direkt från statsbudgeten. 

Men utredningen ska inte ta ställning till något av dessa två finansieringsmodeller, utan ska förutsättningslöst pröva bägge alternativen.

En annan fråga där de tre mindre partierna har befunnit sig på kollisionskurs med Moderaterna är frågan om sponsring i SVT. Genom att visa upp reklamskyltar i början av vissa sportsändningar har SVT lyckats få rättigheterna att sända dessa program. I det nuvarande sändningstillståndet har SVT möjlighet att sända upp till 20 sponsrade program per år.
Lena Adelsohn Liljeroth har slagit fast att denna typ av sponsring inverkar menligt på allmänhetens förtroende för programmen.

Men trots hennes kraftiga motstånd mot sponsring finns det i direktiven inga uttryckliga krav på att detta ska upphöra, vilket kan ses som en framgång för de övriga allianspartiernas linje. Däremot ska utredningen ta fram förslag på hur public service oberoende från kommersiella krafter ska öka.

En annan mer grundläggande tvistefråga har handlat om hur pass brett uppdrag som public service ska ha. Medan Moderaterna betonat att public service ska stå för kvalitet, och vara ett komplement till det kommersiella utbudet, har de övriga allianspartierna argumenterat högljutt för att även lättsam underhållning och nöjesprogram måste få finnas i public service utbudet.

Och direktivnt slår fast att uppdraget ska vara brett även i framtiden. Särskilt fokus ska ligga på nyheter, granskande journalistik och utrikesbevakning, kultur, film, drama och barnprogram samt samhällsdebatt, fakta och vetenskap.

Dessutom ska programföretagen även i fortsättningen kunna tillhandahålla ett brett utbud, "vilket även inkluderar större evenemang inom sport, kultur och underhållning".

Utöver detta slår direktiven fast att public service i framtiden ska finnas på många olika plattformar, en annan fråga som väckt debatt.

- Vi har fått gehör för att public service ska ha kvar det breda uppdraget, säger Anders Flanking, Centerns ledamot i kulturutskottet.

- Vi är nöjda med direktiven, säger Christer Nylander, Folkpartiets ledamot i samma utskott.

Det tydligaste moderata avtrycket är att direktiven i flera fall fokuserar på hur public service ska bli mindre utmanande för de kommersiella aktörerna.