Det statliga Rymdbolaget har många andra verksamheter som går mycket bättre än satellitdivisionen ur ett lönsamhetsperspektiv, enligt kommunikationschefen Anna Rathsman. Men bolagets verksamhet för satellitutveckling är något av en kunskapens diamant i Sverige.

- Vi är världsledande på det här området, säger hon.

Kruxet är bara att bolagets satellitutveckling inte går med vinst.

- Nu finns det inga mer pengar. Det har vi vetat under en ganska lång tid och vi har försökt hitta andra finansiella lösningar, men utan framgång. Det är olyckligt, men vi har inte möjlighet att driva det här vidare, säger Rymdbolagets styrelseordförande Olof Rydh.

Att ta fram en ny satellit kostar runt 600 miljoner kronor.

- Det är en oerhört riskfylld bransch, säger han.

Lösningen är istället att sälja divisionen för satellitutveckling, Space System Division, som i dag har cirka 60 anställda. Rymdbolaget inväntar som bäst köparnas bud och det mesta talar för en utländsk köpare.

Enligt Olof Rydh passar svensk rymdpolitik och det statliga Rymdbolaget just nu illa tillsammans. De 800 miljoner som varje år satsas på rymden, och som fördelas av Rymdstyrelsen, går till stor del till det europeiska rymdorganet ESA. Sveriges inflytande över hur pengarna fördelas på europeisk nivå är i sin tur ganska begränsat.

- ESA satsar för närvarande mycket på stora projekt som inte passar för Rymdbolaget att delta i. Det är väldigt tråkigt att vi inte har en större satsning direkt på svensk rymdindustri. Vi är duktiga på vissa saker, exempelvis inom satellitområdet, säger Olof Rydh.

Riksdagsledamot Karin Åström (S) har i en fråga till finansmarknadsminister Peter Norman (M) undrat hur regeringen ska säkerställa Rymdbolagets satellitkompetens.

Peter Norman konstaterar i sitt svar att bolaget ska drivas kommersiellt. Dock är det inte finansdepartementet, utan utbildnings- och näringsdepartementen som ansvarar för de statliga anslagen till rymdforskning, via Rymdstyrelsen.