Varför minskar antalet bibliotek?
Att nuvarande bibliotekslag är vag kan vara en av många orsaker till att antalet bibliotek i landet fortsätter att minska i antal. Det reviderade förslaget till ny Bibliotekslag skulle innebära ett något starkare stöd för bibliotekens existens - om det gick vidare till beslut.
Den främsta orsaken anser jag är de allmänna nedskärningar av kommunernas anslag som pågått i många år och inte minst drabbat de kommunala verksamheter som inte har starkt lagstöd d v s bibliotek, kultur och fritid. Ofta har nedskärningarna inneburit att filialbibliotek och i viss mån även bokbussar har lagts ner, liksom att mediaanslagen reducerats.

En annan viktig orsak kan vara att den politiska organisationen i kommunerna har förändrats så att bibliotek och dess företrädare kommit allt längre bort från beslutsfattarna: politikerna. Från kulturnämnder till sammanslagna kultur/fritidsnämnder, barn och ungdomsnämnder, SDN/KDN samt beställar- och utförarnämnder innebär en skillnad i avstånd och möjligheter till dialog.

Konstaterade samband finns bland annat mellan sänkta mediaanslag och minskade utlån/besökare, likaså färre årsverken. En ond cirkel - där huvudbibliotek ofta klarar sig bäst och flera medelstora och stora kommuner har satsat invetsringsmedel på att bygga nya biblioteks/kulturhus. Ökat fokus sker då på centralortens biblioteksverksamhet och mindre uppmärksamhet får bibliotek i kommunernas ytterdelar.
Den nya skollagen innebär att skolbibliotek ska stärkas, dock finns ännu inga dedikerade statliga eller kommunala medel till satsningen. I vilken utsträckning som skolbiblioteken kommer att förstärkas är en intressant fråga att följa upp. En ökad central ekonomisk styrning har skett i kommunerna och "ekonomiskan" har spritt sig på de tidigare starkare professionernas bekostnad, vilket flera kommunforskare talat, liksom det faktum att Sverige är mer påverkat av "public management-tänkande" som privatiseringar, än andra länder i Europa.

Kungl. biblioteket (KB) har nyligen fått ett nationellt uppdrag för att samordna och utveckla samtliga biblioteksverksamheter i Sverige. Den 20/1 publicerades Statskontoret en Myndighetsanalys av Kungl. biblioteket där KB får en hel del kritikför olika brister i ekonomi, styrning m m. Det framgår även av rapporten att KB bör avgränsa det nya nationella uppdraget och främst koncentrera sig på forskningsbibliotekfrågor och digitalisering. Om KB som enbart hunnit påbörja det nya uppdrag skulle fraåntas det - skulle det innebära en ytterligare försvagning av landets biblioteksverkamhet.