EU-parlamentet har session...
Alliansen vill höja lärarlöner
- Inget är viktigare än en kompetent lärarkår. Problemet är att läraryrket har för låg status och för svag attraktionskraft bland dagens unga, säger utbildningsminister Jan Björklund.
För att ändra på den trenden lanserar regeringen en reform för att underlätta karriärutvecklingen för lärare inom grund- och gymnasieskolan. Forna tiders lektorstjänster återskapas. Andra särskilt skickliga lärare ska också kunna avancera, kanske till adjunkt eller huvudlärare.
De olika stegen skrivs in i skollagen och kommunerna kommer att få 880 miljoner kronor varje år för att garantera att avancemanget också syns i lärarnas lönekuvert.
- Syftet är att skickliga lärare lättare ska kunna göra karriär. Målet är att få fram 1 000 lektorer, men det kommer att ta tid, säger Jan Björklund.
Exakt hur mycket lärarnas nya löner kommer att öka med är oklart; det blir en fråga mellan arbetsgivaren, kommunerna, och lärarnas olika fackförbund.
Lärarlyftet II är en annan satsning för att erbjuda obehöriga lärare utbildning så att de blir behöriga. Detta beräknas kosta drygt 1,5 miljarder under de närmaste tre åren.
Andra områden som kommer att prioriteras är bland annat fortbildning av förskollärare, yrkeslärare och av rektorer.
Höjda löner är viktigt för
Höjda löner är viktigt för att locka högpresterande studenter till utbildningen.
Det leder automatiskt till bättre lärare i det långa loppet.
Elever/studenter som är extremt duktiga på matte väljer kanske hellre att utbilda sig till ett yrke där de får mer i lön. Inte alla men alldeles för många. Det råder ju som sagt brist på utbildade mattelärare och svenska elevers matte resultat verkar inte heller vara något vi kan glänsa med. Kanske beror det inte på att svenska elever är korkade när det kommer till matte utan att de råder brist på kompetenta lärare. Det handlar ju inte bara om att själv vara duktig på matte man måste också ha didaktiska kunskaper så att eleverna tar in vad man försöker lära ut.
Att locka högpresternade studenter till utbildningen gör att vi på sikt kan höja intagningspoängen till lärarutbildningen. Det är också en statushöjare för yrket. Håller med ovanstående att lönerna borde vara mer individuella efter prestation. Ett annat problem är väll att de pengar som staten avsätter för att höja lärarlönerna inte går till just lärare utan till anant som kommunen anser viktigare. Å andra sidan borde staten kunna "öronmärka" pengarna precis som de gjordes förr.
Tillsist ska vi inte glömma bort all den tid lärare arbetar. Föräldrarkontakt, lektionsplanering, rättningar, utredningar, stöd mm.
Apropå höjda lärarlöner
Jag tycker att befordringsvägar är det viktigaste. Inte heller höjda löner i sig. Däremot tycker jag att man bör fokusera mer på lämplighet och/eller pedagogisk sådan. En bra lärare är en lärare, som kan höja de så kallade "svagare" eleverna, inte en som solar sig i glansen av de duktiga. Därför borde lönen sättas i förhållande till hur lärarna kan lyfta "svagare" elever. De bör också tilldelas mer resurser utifrån "svagheten" hos eleven. Det är ingen match att ha duktiga elever, däremot att lyfta en "svag".
Och om de "svaga" hela tiden för höra att de är just det, så tror de naturligtvis till sist på det. Med rätt coachning, pedagosiska färdigheter och en tro på individen kan vi återigen få världens bästa skola! Och en bra SPECIALIST ska kunna få en högre lön i stället för en ny titel (så kallad INDIVIDUELL lönesättning).
Skriv ny kommentar
Användarvillkor
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget.
» Fullständiga villkor



Ralph Hermansson
