Det ökade antalet unga förtidspensionärer beror sannolikt på inträdeshinder på arbetsmarknaden och en benägenhet att medikalisera i grunden sociala problem. Den slutsatsen drar Jonas Olofsson och John Östh vid Umeå universitet i en underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. De menar att förändringar i utbildningssystemet och i arbetsmarknadspolitiken har gjort det svårare att hantera unga som har problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Förtidspensionering blir en lösning.

Enligt rapporten är de som saknar fullföljd gymnasieutbildning överrepresenterade bland unga förtidspensionärer. Flera har varit långtidsarbetslösa innan de fick aktivitetsersättning, som förtidspensionen till personer under 30 år kallas.

Förtidspensionärerna i åldern 20–24 år har sedan 2003 ökat med 79 procent. Ökningen i åldern 25–29 år är 29 procent. Under samma period har antalet förtidspensionärer som är 30 år och äldre minskat, bland annat som följd av stramare regler.

Men enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson beror inte det ökade antalet unga förtidspensionärer på arbetsmarknadsproblem, utan på att allt fler med funktionshinder har förlängd skolgång och då har rätt till aktivitetsersättning från juli månad det år de fyller 19.

– Det blev en dramatisk ökning 2003 när de som går i särskola fick rätt till ersättning, säger Ulf Kristersson.

Förtidspension till unga är den enda del av sjukförsäkringen som den alliansregeringen inte har reformerat. Reglerna är oförändrade sedan 2003. Reformer kommer, men den här gången vill regeringen gå långsamt fram.

– Jag är osäker på när vi är färdiga med det här, säger Ulf Kristersson. Det är viktigt att vi gör det här rätt.