Bakgrunden är att mängden dokumentation ökar inom skolan. I dag ska alla elever följa en individuell utvecklingsplan och, i förekommande fall, åtgärdsprogram för att komma tillrätta med olika problem.

- Det här är i dag offentliga uppgifter. Det har inneburit att många lärare drar sig för att skriva in mer personliga och känsliga uppgifter om elevernas sociala situation, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Utredaren Nils-Olof Berggren föreslår att så kallat omvänt skaderekvisit ska gälla för uppgifter om elevers personliga förhållanden i utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Det innebär att utgångspunkten är att den här typen av uppgifter ska vara hemliga.

Friskolor, som inte kan omfattas av samma slags sekretess som kommunala skolor, föreslås få regler om tystnadsplikt som motsvarar sekretessen inom offentlig verksamhet.

Det är tämligen ovanligt att obehöriga begär ut uppgifter om enskilda elevers personliga förhållanden, även om dagens lagar medger det. Men bara det att den möjligheten finns fungerar hämmande på lärarna som ska skriva utvecklingsplanerna, anser Jan Björklund.

- Många lärare har pekat på den här problematiken. Då är problemet tillräckligt stort för att det ska tas upp, tycker jag. Därför välkomnar jag den här utredningens slutsatser, säger han.